Du duger som du är…

Standard

…eller Det jämnar ut sig sa naturen.

Jag hade en intressant konversation med mig själv i bilen.

När jag var i tonåren så såg jag bara alla andras smala ben och tyckte mina egna var väldigt generöst tilltagna. Nu ser jag att de smalbentas kroppar har blivit kompakta, precis som min egen, men deras ben är fortfarande smala. Det ser ganska konstigt och oproportionerligt ut. Mina ben är i proportion med min kropp. Naturen har utjämnat.

Jag har ljus hy och har aldrig kunnat bli solbrun, bara röd och skinnflådd. Alla andra tålde solen. Nu har de mer och djupare rynkor än vad jag har. Naturen har utjämnat.

Slutsats: Lägg ingen energi på att vara avundsjuk på andras företräden, du kommer att hinna ikapp. Naturen utjämnar så mucka inte med den.

Rekommenderas: Kampen om Mordant

Standard

Jag får nog säga : Rekommenderas, med en liten reservation. Ska snart förklara.

Jag har varit frånvarande ett tag p.g.a. en ohyggligt jobbig, men rolig period på jobbet, och efter de veckorna kom en rejäl förkylning som gick rakt ner i luftrören. Inte bra.

Som sagt. rekommenderas med en viss reservation. Kampen om Mordant av Stephen Donaldson, är en fantasyserie i 4 delar. Huvudpersonen är Terisa Morgan som dras genom en spegel i sin ensamma lägenhet och hamnar i en annan värld, en värld som är hotad och belägrad av monster, förrädare och konspiratörer. Varför drogs hon dit, vem kan hon lita på, vad är det meningen att hon ska åstadkomma?

Från början är Terisa en riktig mespropp, en som tar ett steg fram och sju tillbaka hela tiden. Jag var på väg att lämna tillbaka böckerna till bibblan för jag tyckte inte att de var värda min lästid. Men efter en snabb glutt i slutet fortsatte jag läsningen , och har man sett, hon tar sig samman och genomför sitt uppdrag. Man får följa hennes utveckling från ”ursäkta-att-jag-finns” till ”så-här-är-det”. (Sen stör jag alltid mig lite på huvudpersoner som är så otroligt vackra…)

Spegeltemat är nog det som fångade mig mest, vad är en spegling? Är det bara vad jag ser, eller syns jag samtidigt  någon annanstans? Spännande tanke.

Det är många namn att hålla reda på, många biroller och sammanhang att reda ut. Det finns säkert bättre böcker i fantasy-genren men jag får väl återkomma till dem när jag har hittat dem.

Vem granskar granskaren?

Standard

Nu ska det granskas igen. Denna gången är det drottningens far, för tredje gången. Fine by me, vi ska leva i ett transparent samhälle, det har vi bestämt via våra valda ombud.  De som ska/bör granska samhället med dess medborgare är våra journalister.

Jag är något av en modern Candide, tror människor om gott, och litar (har litat) i stort sett på det jag läser i dagstidningarna och ser på TVs nyheter. För mig har en journalist varit en person med integritet som forskar och skriver med ofärgade glasögon. Nota bene, har varit. Jag är inte längre säker på att jag får veta alla fakta, inte bara de som passar in i artikeln. Jag vet inte om journalisten rapporterar ovinklat eller censurerar. Jag är besviken!

Ge mig en journalist som är engagerad och prestigelös, som kan erkänna ett fel, som ger mig Alla relevanta fakta så att jag själv kan forma min åsikt. Ge mig min tillit tillbaka!

Att vara elak och komma undan med det

Standard

Hur länge kan man vara elak och komma undan med det för att man ” är i en känslig ålder”? Var går gränsen, 15, 17, 24 år?

När man är i puberteten ska man ifrågasätta och tänja på sina gränser, men det kan göras utan att verbalt och mentalt köra över andra. Visst blir hela processen både mer befriande och mer rolig om man diskuterar isf att skrika och såra? Och upptäcker att det är helt OK att tycka olika men ändå visa respekt för varandras åsikter.

Jag förstår frigörelseprocessen, den är mycket viktig i en människas utveckling för att lära sig att stå på egna ben. Men jag anser att interaktion med sina medmänniskor ingår i all utveckling. Och då menar jag inte enkelriktad kommunikation ( det ordet motsäger ju interaktion i sig självt ),  utan att man även lär sig att lyssna och känna empati. Sen spelar det ingen roll om man är 15 eller 55.

Respekt var ordet ( sa Bill till Bull).